Observation av ögonblicket.

Dagens EAD och gruppsnack med PF´s är precis slut och gruppen som nyss satt i en cirkel tillsammans sitter nu utspridda. Emma och Tong diskuterar som vanligt om livet här, Emma med sitt gyllene tålamod och Tong med sin frustrerade röst och min. Språksvårigheter. En del av svenska tjejerna diskuterar hur de vill göra den kommande veckan. Ska vi tillbringa tiden med familjen? Låta Thaiarna bestämma och "just realax" eller ta initiativet att styra upp utflykter till tex Lampee Waterfall? Är det någon mer än jag som bryr mig om vad Thaiarna vill, undrade Emma. Självklart bryr vi oss alla om det, men frågan är fortfarande den samma. Ska vi ta egna initiativ eller vänta på andras? Thaigrabbarna snackar på om nåt på thai och Jocke och Hanami lyssnar på musik som Hanami försöker lära sig sjunga. Det vill säga, en typisk stund i livet här.

Jonathan har de senaste dagarna lagt extra energi på att försöka få svenskar och thai att göra saker tillsammans. Som läget varit har vi ofta varit på samma plats, men av lathet har thaiar suttit med thaiar och pratat thai medan vi svenskar suttit med varandra och pratat svenska. Thaiarna har sovigt medan vi ätit. Igår i Phuket låg Jonathan och jag på stranden medan resterande svenskar gick runt och åt glass och thaideltagarna gick runt dem med, för sig.

Jag försökte styra upp en utflykt till Lampee Waterfall nu när snorklingen inte blir av... suprise! Så jag frågade gruppen vilka som var intresserade, 4 svenskar var det. Så frågade jag Ra vad han ville göra, han ville bada. Bada kan man i Lampee Waterfall. Så det ser ut som om 5 vill med. Jag ska i alla fall dit. Med eller utan alla andra. Min lillebror Bank vill dit med och familjen kör oss gärna. I övrigt vill jag gärna ta mig till de varma källorna och resterande tid vill jag tillbringa med familjen. Thats all from this moment. Love Life!